"Empati kan förgöra dig"

Jag reflekterar ofta kring min yrkesroll och mötet mellan mig och patienten. Jag vet att många patienter blir glada när de får en tid till mig i stället för "till nån av de arga gubbarna" som en liten förskrämd dam uttryckte sig om mina manliga kollegor.

Som AT-läkare ska man göra en "sit in" för varje placering man tar sig igenom. Detta är en patientkonsultation under överinsyn från ens handledare som man sedan får bedömd utifrån ett speciellt formulär.

"Du är väldigt duktig" sa min handledare efter min sit in på primärvården "men tänk på att för mycket empati kan förgöra dig". Min skepticism gick inte att ta miste på. Han förklarade att om man började känna för och tycka synd om varje patient så kunde man inte hjälpa dem och mådde till slut bara dåligt själv.

Jag tror han har en poäng i det han säger men att han blandat samman begreppen. Empati är så vitt jag vet förmåga till att förstå vad någon annan känner och använda det i mötet med denna person. Det min handledare skyr som pesten är snarare sympatin som fyller mig med känslor över någon annans olycka, hindrar mig från att göra ett bra jobb och beslöjar resten av min dag även när jobbet är slut.

Ska jag nämna att min handledare är väldigt trött på sitt jobb? Men vem vet, han kanske började som mig en gång i tiden - full med vackra ideal och goda intentioner...

Fast hellre empatisk flicka än arg gubbe!

Kommentarer
Postat av: Lena

Fortsätt och vad den du är nu. :)



2009-10-12 @ 18:25:45
Postat av: Lena

Jag hade nämligen en sur och kall kvinnlig husläkare.

Jag bytte till en annan nämligen.

Så som sagt var fortsätt och var den du är nu :)

2009-10-12 @ 18:27:35
Postat av: Lena

Har skickat ett mail till dig :)



2009-10-12 @ 20:35:07
Postat av: Lena

Hej! Det går inte att komma fram på din mailadress?

För visst skickar jag väll till rätt?

underlakaren@himlen.nu

2009-10-13 @ 21:12:29
Postat av: Underläkaren

Hej Lena!



Jag har kollat min mail och även testat att skicka ett mail till den och det funkar fint. Vet inte varför dina mail inte kommer fram, jag har inte särskilt hårt spam-filter.



/Underläkaren

2009-10-14 @ 18:30:49
URL: http://underlakaren.blogg.se/
Postat av: Lena

TJOHO! Vad har du tagit vägen? Saknar din blogg du har inte varit ute på länge :(

2009-11-09 @ 19:29:23
Postat av: Klara

Hej!



Har läst din blogg ett tag nu och tycker att det du skriver är himla bra. Jag pluggar själv till läkare, ska börja mitt 4.e år. Jag har tagit en studiepaus nu på 1 år för att jag kände att jag behövde distans från sjukdomslära, undersköterskeextraknäck och somrar på IVA.



Jag har haft och har många funderingar på läkar-patient förhållandet och har ofta känt oro inför det faktum att jag alldeles för lätt sympatiserar med patienter. Efter min första sommar på IVA (som usk:a) kände jag oerhörd ångest inför hela situationen med dödssjuka/skadade och gråtande anhöriga... Jag hade svårt att sova och jag fick också andra stresstecken.



Jag tror din handledare har rätt i det han säger; man ska nog försöka att bygga upp en sådan distans att man inte engagerar sig personligt i sina patienter. Jag kommer att behöva arbeta väldigt mycket med det..



Hur har du tyckt det har varit och hur har du utvecklats i din syn på läkar-patientmötet? Tycker du inte det är svårt att hålla distansen när andra människor får tunga livsomvälvande beslut levererade av dig?



Mvh Klara

2010-01-17 @ 23:40:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0